Did You Know?
This is a page to find answers to common questions that we receive from the general public about LAMiNATE-related topics.
Visste du att hjärnan kan förändras när vi lär oss ett nytt språk, och att hjärnor kan se lite olika ut beroende på vilka språk vi talar sedan innan? Olika typer av språk och språkförmågor ställer olika krav på hjärnans olika delar, och därför anpassar sig cellerna efter dessa krav. Om vi från tidig ålder behärskar ett språk som bygger på tecken, såsom Mandarin, kan detta leda till att hjärnan har en lite annorlunda uppbyggnad jämfört med någon som på samma behärskar t.ex. Engelska. Om vi sedan lär oss Mandarin i vuxen ålder, kan anpassningar ske så att de båda hjärnorna med olika språkbakgrund blir mer lika varandra.
Språk är komplext och utspritt i hjärnan och använder sig av både vår syn, vår hörsel och våra motoriska system. När vi lär oss ett nytt språk så belastas dessa nätverk och om vi gör det regelbundet och tillräckligt länga så kan anpassningar ske. Språket tränar alltså hjärnan när vi gör det i tillräckligt stor dos och med tillräckligt stor intensitet. Så var inte rädd för att lära dig ett nytt språk, och om något känns extra tufft så fortsätt kämpa med vetskapen att hjärnan gör sitt bästa för att anpassa sig för nya krav, inte alls olikt hur kroppen gör vid fysisk träning.
Det är mycket ovanligt att den som lär sig ett andraspråk inte alls har någon brytning i det nya språket. Även efter mycket lång tid i en miljö där språket talas kvarstår för de allra flesta inlärare en mer eller mindre stark brytning. Inlärning av svenska är givetvis inget undantag och sedan 80-talet har man studerat förstaspråkstalares attityder till brytning i just svenska.
Redan de tidiga studierna visade att en stark brytning kan väcka känslor hos lyssnaren. Även om flera studier visat att just irritation kan uppstå verkar känslan bero på vilket språk brytningen associeras med. Brytning som associeras med västeuropeiska högstatusspråk verkar inte uppröra på samma sätt som en brytning som associeras med Mellanöstern eller Östeuropa. Vissa studier har rapporterat resultat som tyder på att attityderna påverkas av fördomar om talare från det språkområde som en given brytning kopplas till.
Flera studier har därtill visat att en brytning kan göra att lyssnaren drar slutsatser om egenskaper och förmågor hos talaren som egentligen inte alls har med språket att göra. Ett återkommande resultat är att den som talar svenska med brytning bedöms som mindre förstående eller mindre kompetent inom sitt yrke. Resultaten från denna typ av studier reflekterar också de erfarenheter som ofta rapporteras av andraspråkstalare själva.
Flera undersökningar har visat att den stora majoriteten av svenskarna tycker att man ska acceptera att uttalet innehåller en brytning. Ett sätt att på riktigt göra verklighet av detta är att lyssnare blir medvetna om eventuella attityder för att på så sätt kunna påverka dem, till exempel genom att ta fler chanser att möta andraspråkstalare. En grupp som sticker ut i olika attitydundersökningar är nämligen personer som är vana vid att höra olika brytningar, till exempel sfi-lärare. Denna grupp rapporterar mer sällan irritation och negativa attityder.